Den 1 juni 2026 trädde den nya lagstiftningen om skyddsrum i kraft. Det är alltså inte längre en fråga om framtida krav – det är gällande rätt, och ansvaret ligger redan i dag hos er som äger eller förvaltar fastigheter. För kommuner, industrier och lärosäten med stora och komplexa bestånd är det första steget att veta var skyddsrummen finns. Nästa steg är att kunna visa att ni sköter dem.
Vad lagen faktiskt kräver av er
Kärnan i lagändringen är ett förtydligat och utökat ansvar för fastighetsägaren. Som ägare eller nyttjanderättshavare blir ni skyldiga att genomföra en förenklad egenkontroll av skyddsrummet när myndigheten begär det genom ett föreläggande. I praktiken handlar det om att verifiera tidigare lämnade uppgifter om skyddsrummet och att kunna lämna korrekt underlag inför en fullständig skyddsrumskontroll.
Lagen förtydligar också att det är fastighetsägarens ansvar att ställa i ordning skyddsrummet inom 48 timmar vid höjd beredskap. Det låter avlägset i vardagen, men det är precis den typen av krav som är svårt att leva upp till om ni inte redan vet vilka byggnader som har skyddsrum, vilket skick de är i och vem som är ansvarig kontaktperson.
Utöver det traditionella skyddsrummet introduceras begreppet skyddade utrymmen – till exempel källare, parkeringsgarage och andra utrymmen i betongbyggnader som kan ge ett begränsat men reellt skydd. Kommuner får ett tydligt ansvar att informera både invånare och fastighetsägare om vilka alternativ som finns och vilka krav som gäller.
Varför det är bråttom just nu
Sverige har omkring 65 000–67 000 skyddsrum, byggda för att skydda flera miljoner människor. Många av dem finns i skolor, industrilokaler, kommunala fastigheter och på lärosäten – alltså exakt de typer av bestånd som ofta är svårast att få en samlad bild av, eftersom informationen ligger spridd mellan ritningsarkiv, Excel-listor och enskilda förvaltares minne (om du inte använder Pythagoras modeller, förstås).
Till det kommer en tydlig tidsgräns: från och med den 1 januari 2027 tar länsstyrelserna över ansvaret för skyddsrumskontrollerna från Myndigheten för civilt försvar. En sådan ansvarsövergång brukar innebära skärpt tillsyn och nya rutiner för hur ärenden hanteras. Organisationer som redan har ordning på sina skyddsrum när det skiftet sker står betydligt bättre rustade än de som börjar leta i pärmar när det första föreläggandet landar.
Det är också värt att komma ihåg att skyddsrumslagstiftningen redan i grunden ger myndigheten kraftfulla verktyg om ansvaret inte tas på allvar: förelägganden kan förenas med vite, åtgärder kan utföras på fastighetsägarens bekostnad, och i allvarliga fall kan det bli fråga om böter. Den nya, skärpta kontrollprocessen är byggd för att upptäcka brister tidigare – vilket är en fördel om ni har koll, men en risk om ni inte har det.
Den gemensamma nämnaren: ni vet inte vad ni inte vet
För en fastighetschef i en kommun, en industri eller på ett lärosäte är utmaningen sällan viljan att göra rätt. Den är att skyddsrum historiskt har varit en fotnot i förvaltningen – ett utrymme i källaren som ingen tittat till på länge, dokumenterat i ett system som inte pratar med resten av fastighetsdatan. När kravet nu är att kunna verifiera uppgifter, visa skick och hålla tider, blir den splittrade informationen en direkt risk snarare än en administrativ nackdel.
Det som krävs är detsamma som för allt annat systematiskt fastighetsarbete: en samlad bild av vilka byggnader som har skyddsrum, vilket skick de är i, vem som är ansvarig, och när nästa kontroll ska ske – tillgängligt för alla som behöver det, inte bara för den som råkar minnas var mappen ligger.
Så kan Pythagoras hjälpa er hålla koll
Vi hjälper att skapa och hantera skyddsrum i era digitala modeller och håller er organisation redo inför nästa kontroll. I Pythagoras fastighetssystem kan skyddsrum hanteras som vilket annat objekt som helst i er digitala tvilling – kopplat till rätt byggnad, med egen status och egen historik. Ni kan sätta upp återkommande årskontroller, tilldela behöriga kontrollanter och följa varje skyddsrum genom hela flödet, från planering till genomförd och avslutad besiktning. Allt samlat på ett ställe, tillgängligt för hela organisationen – inte bara för den som gjorde jobbet förra gången.
