Från och med år 2030 behöver alla nya byggnader uppfylla EU:s krav för nollutsläpp. Redan dessförinnan införs krav på solpaneler, renovering av sämst presterande byggnader och, för vissa byggnader, obligatoriska energiledningssystem. En successiv förändring som inte minst påverkar industrifastigheter.
Att anpassa sina fastigheter efter de nya regelverken kräver såväl god inventering och planering som stora investeringar. Samtidigt kan ett utökat klimatfokus bli en strategisk möjlighet för fastighetschefer och hållbarhetsansvariga inom industrin. Med ett systematiskt och proaktivt agerande går det att undvika värdeminskning och på så sätt också stärka sin marknadsposition.
Kritiska energiregleringar för industriföretag
Direktiven för Energiprestanda (EPBD) har omarbetats och ändrats väsentligt genom åren. De nya, förtydligade och skärpta reglerna för byggnaders energiprestanda påverkar hela fastighetssektorn. Inte minst industrifastigheter då det bland annat innebär nya energi- och utsläppskrav för byggnader. En central del är att alla nya byggnader fr o m 2030 måste uppfylla kraven för nollutsläppsbyggnader (ZEB), med mycket låg energiförbrukning. För att uppfylla kraven behöver driften styras om mot en högre andel förnybar energi och en fossilfri byggnadssektor.
I linje med ZEB ligger kraven på solcellsinstallationer på nya och större befintliga privat ägda byggnader. Något som i hög grad kommer påverka industrianläggningar. Exakt tillämpning i Sverige och underlag för kraven inom solenergi kommer att presenteras senare.
I EPDB ingår även minimikrav på energiprestanda (MEPS) för icke-bostadsbyggnader (non-residential). EU-direktivet reglerar att minst 16 procent av de byggnader som har sämst prestanda måste renoveras till 2030, och motsvarande 26 procent fram till 2033, för att inte överstiga en viss energiprestanda. Industriella byggnader som klassas som produktionsytor kan i vissa fall kan undantas från MEPS, men som regel omfattas alltid kontor, lager och logistikanläggningar.
Industriföretag som uppnår mer än 85 TJ per år i energianvändning omfattas även av Energieffektiviseringsdirektivet (EED). Till skillnad från kraven för offentligt ägda fastigheter finns ingen specifik energisparkvot reglerad. Däremot kan privata fastigheter, inklusive industrier, behöva genomgå återkommande energikartläggningar och energieffektiviseringsåtgärder samt göra miljöredovisning enligt EMAS eller införa energiledningssystemet ISO 50001.
Det är upp till varje medlemsstat att i detaljdefiniera såväl tillämpning som eventuella undantag i sin nationella lagstiftning. I Sverige har regeringen gett Boverket i uppdrag att ta fram förslag till hur EPBD bör omsättas i svensk lagstiftning. Det omfattar såväl metoder och definitioner som genomförandet av kraven inom solenergi. En vägledning för hur det nya föreskrifterna ska tillämpas publiceras i samband med att reglerna träder i kraft. Lagstiftningen ska vara på plats senast den 29 maj 2026.
En strategisk möjlighet, inte bara en kostnad
Anpassningen kommer att kräva både tid och resurser, inte minst genom investeringar i mer energieffektiva lösningar. Samtidigt innebär det en möjlighet för många industriföretag att positionera sig inom klimat- och miljöområdet.
EU taxonomy for sustainable activities är ett klassificeringssystem som hjälper företag och investerare att identifiera ”miljömässigt hållbara” ekonomiska aktiviteter för att fatta mer hållbara investeringsbeslut och undvika värdeminskning. Investeringar som uppfyller vissa tekniska kriterier kan ge tillgång till gröna lån och lägre kapitalkostnad. Energiprestanda blir därmed en finansieringsfråga, mer än bara en kostnadsfråga.
För de bolag som uppnår storlekskraven gäller även EU:s hållbarhetsrapportering (CSRD) för uppföljning av energidata, utsläpp och klimatplaner i enlighet med ESRS-standarder. Med CSRD/ESRS-rapporteringen blir det tydligt att hållbarhetsabetet behöver integreras i hela affärsmodellen. Då handlar det inte bara om att mäta, utan också om att visa att ditt företag har en trovärdig plan och resurser för den hållbarhetsomställning som krävs.
6 steg att fokusera på
- Gör en strategisk portföljgenomgång
Analysera energiprestanda, byggnadernas tekniska status och verksamheten/hyresgästernas behov. Identifiera vilka byggnader som riskerar att omfattas av MEPS och vilka som kan omfattas av EU:s taxonomikriterier samt eventuella gröna lån, lägre kapitalkostnad. - Gör en solenergiplan
Inventera alla takytor och utred potentiell nätkapacitet. Kalkylera och planera för installationer i linje med EPBD:s solkrav och kundernas förväntningar på grön el. - Ta höjd för ZEB vid projektering av nya byggnader
Utforma nybyggnadsprojekt så att de redan idag möter 2030 års ZEB-krav. På så sätt kan ni undvika onödiga kostnader för omprojektering och stärka fastighetens värde. - Identifiera besparingsåtgärder och implementera ett energiledningssystem
Kartlägg möjliga energibesparande åtgärder som kan öka kostnadseffektiviteten. Om energianvändningen överstiger 85 TJ/år, inför regelbundna energikartläggningar och överväg ett energiledningssystem motsvarande ISO 50001 för att möta EED:s krav. - Följ upp investeringar enligt EU-taxonomin
Säkerställ att alla renoverings- och nybyggnadsprojekt dokumenteras och uppfyller tekniska kriterier i enlighet med regelverken, för att få tillgång till gröna lån och stärka bolaget ESG-profil. - Förbered CSRD-rapportering och datainsamling
Sätt en process för att samla in och kvalitetssäkra energi- och klimatdata för dina fastigheter, inklusive Scope 1–3-utsläpp. Koppla processen till företagets affärs- och investeringsplaner.
Klimat- och energikraven kommer att forma fastighetsmarknaden under det kommande decenniet. För industrifastigheter handlar det mycket om att vända regeltryck till affärsnytta genom smarta investeringar, energieffektiv drift och transparent rapportering.
På Pythagoras prioriterar vi hållbarhet och smarta energilösningar högt. Därför är det också viktigt för oss att kunna erbjuda ett bra digitalt stöd i fastighetssystemet för att exempelvis kunna möta nya krav på effektiv drift och underhåll, rapportering och uppföljning. Kontakta oss gärna så berätta vi mer.

