Energi offentlig sektor

Nästa generations energikrav – så påverkas förvaltningen av kommunala fastigheter

Inom energiområdet kommer nya EU-regler, svensk lagstiftning och skärpta rapporteringskrav i tät följd. Skärpta krav på energibesparing, solinstallationer och renovering av sämst presterande lokaler samt så kallade nollsläppsbyggnader innebär en helt ny spelplan för kommunal fastighetsförvaltning.

De nya lagar och regelverk som rullas ut under de kommande åren innebär stora förändringar och helt nya förutsättningar för klimat- och energiarbetet inom fastighetsbranschen. Det gör att fastighetsförvaltare i kommuner och regioner redan nu behöver rusta sig för att kunna leva upp till de nya kraven, säkerställa att uppsatta miljömål kan nås och undvika sanktionsavgifter.

Omarbetade direktiv och nya regler att hålla koll på

EU:s omarbetade direktiv för Energiprestanda (EPBD) innebär nya energi- och utsläppskrav för byggnader. Direktivet innebär att alla nya offentligt ägda byggnader redan från och med 2028 måste kunna uppfylla villkoren för så kallade nollutsläppsbyggnader (ZEB). Det innebär att byggnaden ska ha en mycket låg energiförbrukning, drivas med hög andel förnybar energi och att det inte ska finnas några fossila bränslen på plats.

Minimikrav på energiprestanda (MEPS) som införs samtidigt innebär att minst 16 procent av de sämst presterande offentliga lokalerna ska energieffektiviseras till 2030, och 26 procent till 2033.

EPBD ställer också krav på solcellsinstallationer på nya och vissa befintliga offentliga byggnader, enligt fasta tidslinjer.

Boverket har fått uppdrag av regeringen att komma med förslag till genomförande av det omarbetade direktivet och därmed hur EPBD kan bli en del av svensk lagstiftning, vilket ska ske senast den 29 maj 2026. Förslagen omfattar bland annat metoder och definitioner samt genomförandet av krav inom solenergi. En vägledning för hur det nya föreskrifterna ska tillämpas kommer att publiceras i samband med att reglerna träder i kraft.

Genom ett bindande mål om 1,9 % årlig energibesparing skärper Energieffektiviseringsdirektivet (EED) även energikraven på offentlig sektor. Det blir dessutom en skyldighet att väga in energieffektivitet vid offentliga upphandlingar.

Parallellt gäller Boverkets regler för klimatdeklarationer för byggnader och EU:s hållbarhetsrapportering (CSRD) för de kommunalt ägda fastighetsbolag som uppnår storlekskraven.

Detta innebär en rad förändringar som kräver både rätt systemstöd och organisatorisk anpassning. För att inte tappa fart är det hög tid att inventera förutsättningarna i din verksamhet för att kunna sätta en tidplan och budget, och hinna med nödvändiga upphandlingar och projektering.

6 viktiga steg på vägen

Som stöd på vägen har vi satt ihop några konkreta åtgärdspunkter:

  1. Definiera tydligt ansvar och mandat
    Utse en ansvarig person för att driva och koordinera EPBD/EED-frågorna i din fastighetsorganisation. Arbeta för och följ upp att nödvändiga politiska beslut fattas, som ger tillgång till resurser och mandat för att driva förändring.
  2. Inventera beståndets energiprestanda
    Uppdatera alla energideklarationer och samla mätdata på objektsnivå. Identifiera byggnader som riskerar att omfattas av MEPS och planera åtgärder.
  3. Planera för solenergi
    Gör en fastighetsövergripande kartläggning av tak- och fasadytor. Utvärdera och lägg en plan. Prioritera byggnader med kortast återbetalningstid och hög synlighet.
  4. Inför energiledningssystem
    Implementera ISO 50001 eller motsvarande för att skapa bättre förutsättningar att systematiskt nå det årliga 1,9 procentsmålet och säkerställa löpande förbättringar.
  5. Anpassa upphandlingar
    Inför krav på energieffektivitet, förnybar energianvändning och klimatberäkningar i alla upphandlingar av byggprojekt och driftentreprenader.
  6. Förbered systemstöd och processer
    Säkra datainsamling, datakvalitet och ansvarsfördelning genom att etablera effektiva processer och arbetssätt samt anpassade systemstöd för att säkerställa regelefterlevnad och rapportering enligt CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) / ESRS (European Sustainability Reporting Standards) och EU-taxonomin.

De nya reglerna är inte bara ett efterlevandekrav. De innebär också en möjlighet att skapa mer långsiktigt hållbara, kostnadseffektiva och attraktiva lokaler. Kommuner som agerar proaktivt kan både spara pengar och bli föregångare med sitt energi- och hållbarhetsarbetet.

På Pythagoras prioriterar vi hållbarhet och smarta energilösningar högt. Därför är det också viktigt för oss att kunna erbjuda ett bra digitalt stöd i fastighetssystemet för att exempelvis kunna möta nya krav på energimätning, rapportering och uppföljning. Kontakta oss gärna så berätta vi mer.

Postat i - innehåller:

Jessica Sandberg

Jobbar med kommunikation och digital marknadsföring med särskilt intresse för hållbarhetsfrågor. Balanserar ständigt behovet av ordning på detaljer med djupa funderingar om livets storhet. 🎢 🙃

Se mer kunskap

Man och kvinna som jobbar med AI i fastighetsförvaltning
Post

Webinar: AI i fastighetsförvaltning – så kommer du igång

Allt fler använder AI både privat och på jobbet och Real Estate och FM Managers är inga undantag. Men användandet…

Läs mer...
AI i lokalvården
Post

AI i lokalvården, närmare än du tror

Vi på Pythagoras har alltid tyckt att det är viktigt att äga sin egen data gällande fastigheterna. Med AI blir…

Läs mer...
skyddsrumslagen 2026
Post

Skyddsrumslagen gäller redan – har er organisation koll på vad som krävs?

Den 1 juni 2026 trädde den nya lagstiftningen om skyddsrum i kraft. Det är alltså inte längre en fråga om…

Läs mer...